Så har vi anlänt till Club LaSanta, Lanzarote. Vi fick en halvdålig start då alamret stod på 03:20, men jag vaknade av att mina reskompisar Jens och Jacob Petersen-Bach ringde på dörren. Alarmet hade råkat hamna under kudden, så ingen av oss hade hört när det ringt. Som tur var så var vi i god tid, och jag hade packat allt dagen innan, så det var bara att kasta på sig kläderna och sprina ut i bilen. Där var karma i farten igen, och jag fick snabbt äta upp att jag en gång påstått att jag föredrar snabba avsked. Det blev ett “Hej hej!” till sambo Filip i dörren påväg ut, medan jag knäppte sista knappen i byxorna.
Nåväl, vi kom till flygplatsen i god tid, men var redan en timme försenare innan vi kommit iväg pga signalljusfel på planet. Så redan innan vi lämnat dansk mark hade jag stela ben och värkande rumpa. Men som plåster på såren fick jag gå in och kolla hur de hade det inne i kockpitt. Filip skulle älska det stället. Han, och alla 2-åringar. 1000 knappar att trycka på.
Mödan var tidigt den värd, då solen glatt tog emot oss när vi anlände till Lanzarote. Likt kor vallades vi från flygplatsen till shuttlebussarma som skulle till hotellet. Guiderna pratade danska. Hade det inte varit för att jag hade en cykelresväska och resväskan fylld med träningskläder kunde man tro att jag råkat hamnat på en PRO-resa.
Väl framme på hotellet packade vi upp cyklarna innan vi tog en härlig eftermiddagstur i bassängen. Härligt!
Idag har vi cyklat den klassiska 90 km rundan längs havet och genom en nationalpark, Timanfaya. Mycket kuperat, mycket vind, men härligt. Kände mig naken när jag inte hade två lager kläder, mössa och neoprenöverdrag på skorna. Men korta armar och byxor ska jag nog kunna vänja mig vid! Därefter har vi simmat 3 km, jobbat lite på baddräktsbrännan, och på kvällningen har vi löpt 3 kms intervaller. Middagsbuffén smakade ännu bättre idag, än vad den gjorde igår.
Nu är klockan över 21, så det börjar bli hög tid att gå i säng. 🙂 I morgon är en ny dag, med nya träningspass!
