Race: Säter Triathlon sprint
Tidspunkt: 2012-06-30, start 14:00
Plats: Säter, Dalarna, Sverige
Distans: 750m-20km-5km
Fullständiga resultat: Klicka här!
Kort och gott:
Simning: Rörigt
Cykling: Rörigt och blåsigt, lyckades trycka på rätt bra slitna ben till trots
Löp: Kunde tryggt löpa hem en seger utan att pressa max. Kul träningstävling!
Långt och detaljerat:
Innan start: Jag hade ju, som tidigare nämnt, egentligen tänkt att åka till Danmark för att tävla i DM OL på söndagen. Men då det var den enda anledningen för mig att åka ned, kombinerat med att det är draft-tävling, som inte passar mig (särskilt då jag bara har en skruttig vintercykel som alternativ), så fick jag “dispens” från klubben och kunde stanna hemma en vecka längre. Min kära vän Emma, som vi umgicks med under veckan, skulle köra Säter Sprint, och då jag ändå hade en kort tävling inplanerad i mitt träningsprogram fick jag tillåtelse av min tränare att ställa upp, dock utan anpassning av träningen (dvs, ingen nedtrappning för att vara på topp på tävlingsdagen). Därmed var jag ganska sliten i kroppen, då jag tränat hårt dagarna innan och bland annat sprungit 30 km två dagar innan, så jag hade inte så höga förväntningar på vad min kropp var kapabel till på dagen.
Simning: Damer och herrar startade samlat, och vi skulle simma två varv på den korta distansen, vilket betydde att det var mycket snurra runt bojar och därmed många slåsskamper. Det var väldigt rörigt under första varvet, och jag insåg att jag skulle svänga vid en boj när jag fick en spark i höften. Inte lätt att hålla kolla på alla vändningar när man ska svänga efter blott 100m! Under andra varvet luckrades det upp lite, och man fick lite plats. Var ok nöjd med simningen, och jag hade inte ont i axeln. Fjärde pos ur vattnet.
Cykel: Efter att ha kommit ut med snabbaste T1, var det bara att ge full gas hela tiden. Det var en mycket teknisk bana, då den – utöver vändpunkterna på ut/hem-banan- även innehöll två skarpa kurvor. Turligt nog torra vägar så man vågade trycka på. Tekniken stämde i dag, och benen svarade bättre än väntat, även om det inte vara samma krut i benen som sist jag körde sprint, under DM i Ganlöse. Efter cyklingen var jag i ledning med ca 1 min ned till nr 2, snabbaste cykeltiden bland damerna, 7e snabbaste cykeltid over all.
Löpning: Den bestod av en trevarvsbana, som började med en rätt must-sugande stigning. Men äsch, pulsen skulle ju ändå ligga högt. Försökte hitta rytm första varvet, vilket gick rätt bra, och jag fick veta av min otroliga lojala och engagerade familj på plats, att jag hade fortfarande 1 min ned till nr 2, och att jag tog ytterligare några sekunder. Jag insåg att jag var ohotad och kunde slå ner lite på takten och njuta sista varvet av att vara i ledning och löpte i mål med snabbaste löptid. Ingen utmärkt tid, och den officiella tiden är smickrande, men då banan var för kort, var det inte så fort jag löpte.
Tack snälla familjen för supporten, trots denna lilla träningstävling! Det är ju för att ni är bäst som jag kan bli bäst. 🙂
